jag drömde om dig inatt, du var ledsen och jag frågade varför.
du sa att du hade tappat avsmak för människor och jag kramade dig och du började gråta av saknad men inte av saknad till mig. jag som saknar dig hela tiden.
en levande död blir aldrig begraven.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
jag är inte den som brukar lämna kommentarer, men allt du skriver, hur du skriver, allt är så jävla bra. sluta aldrig.
SvaraRaderaBea