varmt och svettigt och håret blir krusigt. bara jobbar dumma tider så jag hinner inte ordna upp sånt som är jobbigt, krävande och framförallt nödvändigt att jag gör. men spela roll för Ni ägnar väl ändå inte en tanke åt triviala saker som oro och andra. snart sticker jag härifrån och lämnar nyupptäckta ställen där jag skrattat, skrikit, gråtit, mest gråtit och framförallt inte passat in för jag ville inte ens försöka. ibland vaknar jag upp och önskar att inget har hänt och att allt är lek och att det var  2008 och jag var glad och framförallt hade jag hela världen vilandes under mina fötter. men du ljuger om sånt som hände och förvränger, förskönar och förminskar för du skäms och känner ömkan. klockan är 23.00 och jag kan inte sova.